Alla inlägg under januari 2009

Av L-A - 12 januari 2009 15:35

Kommunalarbetaren hade fått i uppdrag att måla parksofforna och höll på att bli topp tunnor rasande på alla som måste fram och kladda på färgen innan den torkat. Han sa:
- Om man säger att det finns 5 000 miljarder stjärnor i Universum, så tror folk på det.

Men sätter man upp en skylt om att det är nymålat, så måste femtioelva människor fram och känna på soffan för att övertyga sig!

Av L-A - 12 januari 2009 15:23

Lena och Sven som inte lyckats få några egna barn, hade bestämt sig för att anlita en s.k surrogatpappa
för att bilda en liten familj.
På morgonen den dagen surrogatpappan skulle komma på besök, kysste Sven sin Lena och sade:
- Jag sticker nu älskling, han kommer nog när som helst.
En halvtimme senare kommer en babyfotograf till bostadsområdet för att försöka sälja sina tjänster med hjälp av dörrknackningsmetoden.
- God morgon fru Lundgren. Ni känner inte mig, men jag har kommit för att…
- Åhh! Ni behöver inte förklara och säg gärna Lena, svarar fru Lundgren, jag har väntat på Er halva förmiddagen.
- Verkligen, sa fotografen. Det var väl bra det, jag är ju specialist på bebisar.
Hur kan vi nu komma igång, frågade Lena lätt rodnande.
– Överlämna det problemet till mig, säger babyfotografen, jag brukar oftast först försöka med ett par omgångar i badkaret, sedan en på soffan, och kanske ett par på sängen.
Ibland kan det vara idé med en omgång på vardagsrumsmattan, där det blir lättare att rulla runt i pigga ställningar.
- Badkaret, vardagsrumsmattan?
Inte konstigt att det gick dåligt för mig och Sven, tänkte Lena.
Tja Lena, ingen kan väl garantera nåt perfekt varje gång.
Men om vi provar flera olika ställningar och jag knäpper från sex eller sju olika vinklar är jag säker på att Ni kommer att bli nöjd med resultatet.
- Jag hoppas att det går ganska fort, säger Fru Lundgren hest.
- Viss tid måste man nog räkna med, i mitt yrke måste saker och ting få ta nödvändig tid.
Jag skulle kunna skjuta några snabbisar på kanske fem minuter, men då skulle Ni nog inte bli så särskilt nöjd med resultatet.
– Skulle jag inte det, svarar Fru Lundgren lätt frågande.
Fotografen öppnar sin portfölj och tar fram en mapp med barnbilder.
- De här fixade jag på taket av en Londonbuss, säger han med ett leende.
– Oh min Gud, utropar fru Lundgren medan hon allt mer intensivt börjar tugga på en näsduk.
– Och de här tvillingarna blev verkligen lyckade Lundgren trots att deras mor verkligen var svår att arbeta med.
Fotografen räckte över fler bilder till fru.
- Var hon svår? frågade fru Lundgren.
- Ja, jag är rädd för det. Jag blev till slut tvungen att ta henne till Kungsträdgården för att få jobbet ordentligt utfört.
Folk trängdes omkring oss i fyra eller fem led för att se ordentligt vad vi höll på med.
- I fyra eller fem led? viskade fru Lundgren medan hennes ögon nu blänkte av skräckblandad förvåning.
- Just det, sa fotografen, och i mer än tre timmar dessutom.
Mamman gnällde och skrek hela tiden, så jag hade verkligen svårt att koncentrera mig på uppgiften.
Mörkret närmade sig också, så jag blev tvungen att jäkta på mina skott, men till slut när några ekorrar började att nafsa i min utrustning blev jag tvungen att ge upp.
Fru Lundgren lutade sig framåt.
- Du menar att de verkligen tuggade på Din .. …utrustning ?
- Ja precis så var det. Om Du är färdig nu så sätter jag upp mitt stativ så vi kommer igång på allvar.
- Stativ??? Eva börjar nu se väldigt oroad ut.
- Ja, jag måste använda ett stativ att vila min Canon mot.
- Den är nämligen alldeles för stor att hålla i själv medan jag gör mig klar för aktion.
- Förstår du Fru Lundgren?
… Hallå, Fru Lundgren !!??….

Av L-A - 12 januari 2009 15:22

En man i en varmluftsballong insåg att han kommit vilse.

Han minskade höjden och såg en kvinna nere på marken.

Han sänkte sig ytterligare ner och ropade:
- “Ursäkta kan Du hjälpa mig? Jag hade avtalat ett möte med en vän för en timme sedan men vet inte var jag befinner mig.
” Kvinnan nedanför svarade: “Du är i en varmluftballong cirka trettio fot över havet på 55 41 47 nordlig bredd och 10 12 47 västlig längd.”
- Du måste vara tekniker, sade mannen.
- Det är jag sade kvinnan, hur visste Du det?
- Tja,” sade mannen,
- “allt Du har sagt är tekniskt korrekt, men jag har ingen aning om vad jag skall ha det till, och faktum är, att jag fortfarande är vilse.

Det enda jag fått ut av Din hjälp är, att Du försenat mig ytterligare.
” Kvinnan nedanför konstaterade:
- Du måste sitta i ledningen, i direktionen.
- Det gör jag sade ballongskepparen. Hur kunde Du veta det?
- Det är enkelt

- Du vet inte var Du är eller vart Du skall.

Du har stigit uppåt med hjälp av en stor mängd varm luft.

Du har träffat ett avtal som Du inte är i stånd att klara av att hålla och förväntar Dig att människor under Dig skall lösa Ditt problem.

Faktum är att Du befinner Dig i samma situation nu som Du gjorde innan vi möttes, men nu är det plötsligt mitt fel.

Av L-A - 12 januari 2009 15:19

En kille som gjorde lumpen i Borås fick ett brev från sin flickvän i Haparanda.

Hon skrev att hon hade träffat en annan kille och ville göra slut.

Hon bad att soldaten skulle skicka tillbaka de bilder han hade av henne.
Killen blev nere, förstås.

Han blev faktiskt så nere att hans kompisar tyckte verkligen synd om honom.

Gissa vad de hittade på?
Dom samlade in bilder av tjejer i hundratal.

Och så gjorde dom ett paket av alltihop och skickade paketet till tjejen i Haparanda. Och i brevet som följde med paketet skrev dom:
“Var snäll och plocka ut bilderna av dig.

Jag kommer inte riktigt ihåg hur du ser ut.

Var snäll och skicka tillbaka de andra”.

Av L-A - 12 januari 2009 15:12

I brottningens weltervikt fanns en polack som var lika omöjlig att slå som Karelin varit under ett antal år.

Han hade ett specialgrepp som var uppkallat efter honom och det kallades Zylkowskis kringla.
Alla brottare fasade för att hamna i detta grepp och ingen hade någonsin lyckats ta sig ur det.

Vid senaste VM hade en stackars engelsman mot alla odds tagit sig till final och ställdes nu mot Zylkowski.
Alla var övertygade om att han skulle hamna i den berömda kringlan men trots detta försökte givetvis hans tränare peppa honom inför matchen:
- Tänk nu på att röra på fötterna och vad du än gör så passa dig för Zylkowskis kringla, hamnar du i den är det kört!
- Ja, ja, sa killen uppgivet och gick in till första ronden.
Mot all förmodan lyckades han stå på benen hela första ronden och kom ut i matthörnan för att pusta ut.

Tränaren var i extas:
- Otroligt bra jobbat! Fortsätt så här och rör på dig hela tiden.

Men vad du än gör så se upp för Zylkowskis kringla för hamnar du i den är det kört!
Andra ronden tog sin början och den lille engelsmannen stretade emot allt vad han orkade.

Till allas oerhörda förvåning överlevde han även rond 2 men var i praktiken helt slut när han gick ut i matthörnan.
Tränaren tjoade av lycka och försökte på nytt peppa honom:
- Fy fan vad bra du jobbar! Fortsätt så här så kanske du fixar det.

Men passa dig för kringlan!
Tredje ronden tog sin början och engelsmannen tog sig in på vingliga och mycket trötta ben.

Efter ca 4 sekunder sa det pang och han låg på golvet fullständigt fastklämd under Zylkowski.

Han kunde inte röra vare sig armar eller ben och det snurrade i huvudet på honom.

Den berömda kringlan satt stenhårt omkring hans kropp.

Tränaren såg oroligt på från mattkanten och var precis beredd att kasta in handduken då det hördes ett fruktansvärt tjut.

Zylkowski åker i en båge genom luften och hamnar pladask på rygg.
Engelsmannen kastar sig över honom och sensationen är ett faktum:
Han har besegrat Zylkowski, tagit sig ur den berömda kringlan och blivit världsmästare.

Tränaren håller på att få fnatt och stammar upphetsat:
- Det var det värsta jag har sett !

Hur fan bar du dig åt för att komma loss?
- Det skall jag säga dig, flåsade engelsmannen.

Jag satt fast som i ett skruvstäd och kunde inte röra en fena.

Då fick jag plötsligt syn på en pung ovanför mig och jag bet till allt vad jag kunde, och en sak skall du veta, jävlar vad stark man blir när man biter sig själv i pungen!

Av L-A - 12 januari 2009 15:11

Det var en gång en liten sköldpadda som klättrade uppför ett träd djupt inne i skogen.

Efter flera timmars ansträngande klättring nådde den lilla sköldpaddan till slut toppen av trädet.

Han kastade sig ut, flaxade med frambenen för att slutligen kraschlanda på marken.

När han hade återhämtat sig något sånär, kämpade han sig upp i trädet igen.

Efter flera timmar nådde han toppen, hoppade ut, flaxade med fram- benen och kraschlandade.

Men den lilla sköldpaddan gav inte upp. Han försökte och försökte, men kraschade hela tiden.

Ett par fåglar satt på en gren och tittade på den lilles misslyckanden.

Till slut vände sig honfågeln till sin hanne.
- Älskling, jag tror det börjar bli dags att vi talar om för honom att han är adopterad

Av L-A - 11 januari 2009 14:46

Herr och fru Olsson hade länge gått och tittat på det där vackra bordet som fanns i möbelaffärens skyltfönster.

En dag gjorde de slag i saken och steg in i affären.
- Det är dyrt, sa expediten, men det är ett bord som vet allt.

Man kan faktiskt fråga bordet allt möjligt och få svar.
- Löjligt, sa Olsson och vände sig till bordet.

Hur mycket har jag på min bankbok?
Bordet kilade iväg till väggen och tillbaka sju gånger och Olsson insåg att svaret 7000 faktiskt var rätt.
- Otroligt, sa Olsson. Men det här klarar du inte:

Hur många tusen har min fru på sin bankbok?
Bordet körde igång de här vandringarna till väggen och häpna räknade de till 288!
- Nänä, gnäggade Olsson.

Hon som bara är hemmafru och inte tjänar några pengar!

Hur skulle hon kunna ha så mycket pengar!
Det var då som det vackra bordet plötsligt särade på de antika benen!
Av L-A - 11 januari 2009 14:34

Nu är helgen snart förbi,

man vill bara säga tví.

En vecka framför oss med arbete och slit,

tar oss sakta bit för bit.

Men om fem dagar åter igen,

Är det helg för oss alla sen.

Då vi lugnt det förhoppning vis tar,

och vilar oss i några dar.

Skapa flashcards